Pyssel och bokcirkel

Helgen har präglats av pyssel. Åkte till Öjebyn på lördagen och pysslade tillsammans med Lotta. Vi höll såklart social distans men det var så galet roligt att få ses och pyssla tillsammans. Det var alldeles för länge sen vi sågs och gjorde något ihop. Denna gång blev det papperspyssel och flera påbörjade alster som nu på olika sätt ska dekoreras med scrapbookpapper och dylikt. Denna junk journal är på intet sätt klar så mer bilder kommer senare, men jag har i alla fall kommit en bra bit på väg.

På söndagen fortsatte pysslandet och på kvällen hade vi feministisk bokcirkelträff online. Så himla roligt när man kan ses på det sättet när man inte kan ses IRL. 

Soppmässigt tragglar jag på. Har haft ett par dagar denna vecka då jag ätit "sämre". Ena dagen var sonens födelsedag då jag medvetet valde att äta samma middag och fika som familjen. Den andra så råkade hungern krocka med ett kakpaket som försvann rätt ner i magen med tillhörande ångest. Jag försöker dock att inte lägga allt för stor vikt vid det då det ändå är så sjukt sällan under soppdieten som jag på riktigt har trillat ner i hetsätandet av onyttigheter. Upp på spåret igen bara. Någon tid för själva operationen har jag ännu inte fått så det är bara att traggla vidare.

/Cici

Perfekt vecka

Ända sedan behandlingen på beteendemedicin i höstas så håller jag koll på mina framsteg i en tracker i min bullet journal. Förra veckan lyckades jag för första gången få till en ”perfekt” vecka!! 

Nu behöver jag bara öka på antalet steg igen. Jag vill helst ligga mellan 7 000 - 10 000 steg per dag. 

/Cici

Pulversoppornas förlovade land

Vet inte om någon fortfarande råkar hänga här? Jag gör det ju uppenbarligen inte! Men min förhoppning är att det ska bli ändring på det. Främst för att jag ånyo har ett behov av att skriva "dagbok" om livet och sånt som hör därtill.

Jag började en resa förra våren. En livsomställning. Tanken var/är att börja ta hand om mig själv bättre. Minska stress, äta vettigare och röra på mig mer. Det går sådär, kan man väl säga. Vissa dagar går det ok, andra dagar är katastrof men det har sakta (extremt sakta) gått lite grann åt rätt håll. 

Försöker hålla fokus på målet att må bättre men det har också visat sig att alla former av viktnedgång triggar mig att äta onyttigt och gå upp igen. Detta är en av anledningarna att jag nu också går i terapi, för att komma tillrätta med alla mina "konstiga" tankar och en av anledningarna till att jag vill börja blogga igen. 

För att krångla till det ytterligare så har ett bråck krånglat och jag står i kö för operation. Läkaren har ordinerat lågkaloridiet fram till operationen och idag är första dagen i pulversoppornas helvete. Men på något konstigt sätt har det också, åtminstone idag, bidragit till att jag lyckats avstå från allt vad kakor heter.

Jag är inte glad åt pulversoppor. De smakar alla likadant. Det oroar mig också att pulversopporna ska innebära att jag misslyckas totalt med resten. Min bantningshistorik är lysande vad gäller viktuppgång och jag brukar lägga på mig allt jag gått ner + 10 kilo till när jag återfaller i gamla beteenden vilket är största anledningen till att jag slutat banta helt och hållet - Det fungerar helt enkelt inte. Vilket ju är helt logiskt om man tänker efter.

/Cici