juni 29, 2010

Tjaa, vad kan jag säga? Sen jag började jobba har jag ingen tid över till annat. Resorna till och från tar all min energi och det lilla jag har över går till familjen. Jag har insett att jag blivit en trött och tjatig helgmorsa. De timmar som eventuellt blir över ägnas åt tvätt och annat som måste göras. Jag har dock hunnit med en syträff i Luleå med Quilt- och Lapptekniklistan och midsommarfirande i stugan. Grabbarna och lånebarnet har sommarlov och Janne är pappaledig på veckorna, det är bara jag som jobbar och står i. Hinner inte ens med en del saker som verkligen behöver göras, som att inhandla nya skor till mig själv, köpa bröllopspresenter till sommarens två bröllop och avsluta en del sy-utmaningar som jag ligger efter med.


Well, what can I say? Since I started working I have no time for anything else. The trips to and from work drains me of all my energy and what little I have left I give to my family. I've realized I've become a tired and nagging weekend mom. The few houres I have left I spend doing laundry and other things that has to be done. I have managed to make it to a quilt gathering in Luleå though, and celebrating midsummer in our summerhouse. The boys and the bonuschild have holidays from school and Janne is on paternity-leave during the weeks, I'm the only one working. I don't even have time for things I really need to do, like buy new shoes for myself, shop for weddingpresents and finish some sewing-challanges I'm behind with.

//Cici